Redan som 14-åring fick Jessica svåra tvångshandlingar som hon inte förstod vad det var. Det utvecklades senare till psykotiska hallucinationer som att hon såg spindlar och krabbor komma ut ur väggarna.
När hon senare får röster i huvudet som säger att hon ska skada sig själv blir läget akut och hon läggs in på tvångsvård (LPT) på sluten psykiatrisk avdelning. Ingen talar om för henne att det hon upplever är psykotiskt utan hon får själv skapa sig en uppfattning av vad som sker henne.
När hon till slut får diagnosen Schizoaffektivt syndrom har hon svårt att acceptera den. Stigmat kring psykossjukdom gör att hon försöker förneka den och livet blir svårt med mycket ångest.
Med acceptans kom läkning
När hon riskerar att förlora sina barn vänds tillvaron upp och ner och hon tvingas acceptera sin sjukdom och ta emot rätt medicin och behandling. Bland annat går hon en NECT-utbildning, en utbildning för personer med egen erfarenhet i att lära sig att lägga märke till och handskas med självstigma.
Idag lever Jessica ett liv utan tvång och ångest med sin man och sina barn. En annan viktig del av Jessicas återhämtningsprocess har varit att hitta en balans mellan arbete och fritid. Genom att arbeta som Peer Support har hon kunnat använda sina egna erfarenheter för att hjälpa andra, vilket har gett henne en känsla av mening och syfte. Hon är också en uppskattad föreläsare för Hjärnkoll.
