Verktygslåda för media

Den här verktygslådan hjälper dig som skildrar psykisk ohälsa i media att göra det på ett ansvarsfullt sätt – utan att förstärka stigma.

1. Undvik offerfällan – låt personer vara aktiva i sin egen berättelse

När du intervjuar en person med psykisk ohälsa är det viktigt att hen inte framställs som hjälplös eller passiv.

• Välj bilder som speglar verkligheten
  Undvik bilder där personen täcker sitt ansikte, sitter hopkrupen i mörker eller stirrar tomt ut i fjärran. Ett bättre alternativ är att visa personen i en vardagssituation där hen är aktiv. Om anonymitet krävs, välj en bild på händer, en miljö eller en detalj som ger en mänsklig närvaro utan att förstärka stigma.
• Använd personens egna ord
  Citera direkt istället för att omformulera berättelsen. Att återberätta vad en person säger kan förminska och ge intrycket att personen inte själv kan föra sin talan.
• Fokusera på ämnet, inte diagnosen
  Handlar inslaget om arbetsmarknad, vård eller politik? Håll fokus på det – en persons psykiska hälsa behöver inte alltid vara en del av berättelsen.

2. Vem får definiera verkligheten?

Fundera över vems röst som formar bilden av psykisk ohälsa i ditt inslag.

• Låt personer med egen erfarenhet komma till tals på samma sätt som i inslag om fysisk hälsa.
• Använd experter som ett komplement – deras perspektiv kan vara värdefulla, men bör inte ersätta den personliga erfarenheten.

3. Välj ett respektfullt språk – ord gör skillnad

Ordval påverkar hur vi ser på psykisk ohälsa. Många negativa ord har normaliserats i media, trots att de aldrig skulle användas för att beskriva andra grupper i samhället.

• Undvik negativa eller laddade ord som förstärker stigma.
• Undvik termer som ”labil” eller ”instabil”, då de kan skapa en missvisande bild av en persons tillstånd.

Bättre alternativ:

• ”Person som lever med psykisk ohälsa”.
• ”Person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa”.

4. Bilder kan förstärka stereotyper

Bilder påverkar hur psykisk ohälsa uppfattas. När samma typer av bilder återkommer – mörka färger, ensamma människor, suddiga ansikten – skapas en ensidig och ofta missvisande bild.

• Undvik bilder där personer gömmer ansiktet i händerna, sitter ihopkrupna i ett hörn eller tittar ut genom persienner.
• Välj istället bilder som visar människor i vardagliga situationer – i sociala sammanhang, på jobbet eller i aktivitet.
• Om anonymitet krävs, använd en bild på händer, en miljö eller en annan detalj som ger sammanhang utan att förstärka stigma.

5. Undvik stereotypa kopplingar mellan våld och psykisk sjukdom

Forskning visar att personer med psykisk ohälsa inte är mer våldsamma än andra – de löper snarare större risk att själva utsättas för våld.

• Undvik att använda diagnoser som förklaring till brott.
• Undvik att spekulera om en persons psykiska hälsa i samband med brott innan det finns bekräftad information.

Ställ dig frågan:
Är den psykiska hälsan verkligen relevant för inslaget?

6. Omedvetna fördomar – medvetenhet gör skillnad

Omedvetna fördomar handlar ofta om invanda beteenden, normer och sätt att uttrycka sig. Små kommentarer, bildval eller rubriker kan förstärka negativa föreställningar utan att det är avsiktligt. Genom att reflektera över vårt språk och hur vi bemöter psykisk ohälsa i vardagen kan vi skapa ett mer öppet och inkluderande samhälle.

Att undvika stigmatisering i media handlar inte bara om att välja rätt ord, utan om att förändra hela sättet vi skildrar psykisk ohälsa. Lyft fram mångfalden av erfarenheter, inkludera personer med egen erfarenhet och visa på återhämtning och styrka – inte bara svårigheter och kriser.

Att förändra hur vi pratar om psykisk ohälsa gör skillnad. Det kan börja med att bli medveten om de osynliga normer vi alla påverkas av. Att lyssna, visa förståelse och behandla psykisk ohälsa på samma sätt som fysisk hälsa är en bra start.